Unescos 2003 konvention
Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet godkändes av UNESCOs generalförsamling 2003. Konventionen trädde i kraft i Finland i 2013. För ögonblicket har 181 av Unescos medlemsstater inklusive alla nordiska och baltiska länder anslutit sig till konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet.
Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet antogs av Unescos generalförsamling 2003. I Finland trädde konventionen i kraft 2013. För närvarande har 181 av Unescos medlemsstater – inklusive alla nordiska och baltiska länder – anslutit sig till konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet.
Konventionen har som mål att främja tryggandet av immateriella kulturarv, garantera att olika lokalsamhällens, gruppers och individers immateriella kulturarv respekteras, samt att öka medvetenheten om immateriella kulturarv på lokal, nationell och internationell nivå.
Enligt konventionen utgörs det immateriella kulturarvet av sedvänjor, framställningar, uttryck, kunskap, färdigheter – liksom tillhörande tillvägagångssätt, ändamål, artefakter och kulturella miljöer – som lokalsamhällen, grupper och i vissa fall enskilda personer erkänner som en del av sitt kulturarv. Det kan vara bland annat muntliga traditioner, scenkonst, högtider och seder, hantverkskunnande eller kunskap och sedvänjor rörande naturen och människans roll universum.
De bindande artiklarna i Unescos konvention om det immateriella kulturarvet innefattar att det nationella immateriella kulturarvet förtecknas. Detta innebär att konventionsstaterna i samarbete med lokalsamhällen, grupper och medborgarorganisationer ska identifiera och definiera de immateriella kulturarv som förekommer inom deras områden. Upprättandet av en eller flera nationella förteckningar ligger på avtalspartens – dvs statens – ansvar.
Läs mera:
