Interkult

Genomförandeplanen för det immateriella kulturarvet lotsar vägen fram till 2028

Museiverket har publicerat en Genomförandeplan för det immateriella kulturarvet 2024–2028. Planen samlar det utförda arbetet och drar upp riktlinjer för bl.a. utbildningens, forskningens, kommunikationens och det internationella samarbetets åtgärder.

Det immateriella kulturarvets område är mycket omfattande. Det handlar om vardagliga sedvänjor och festtraditioner, muntliga traditioner och matkultur, hantverks- och scenkonst samt njutning i naturmiljöer. Kännedom om olika traditioner hjälper oss även att förstå och respektera andra kulturer. Detta är särskilt viktigt i en tid av internationell rörlighet samt snabb teknisk och digital utveckling.

Genomförandeplanen för det immateriella kulturarvet 2024–2028 drar upp riktlinjer för arbetet under de kommande åren i sambandet med konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet. Planen lyfter fram betydelsen av det levande immateriella kulturarvet i samhället – i synnerhet dess roll som förenande faktor, identitetsstärkare och som främjare av välbefinnande. Samtidigt lyfter man fram det arbete som gjorts för det immateriella kulturarvet under det senaste årtiondet, under vilket Finland har varit med i Unescos konvention. Över 80 aktörer och personer kommenterar utkastet till åtgärdsprogrammet via tjänsten otakantaa.fi.

Traditioner tryggas i samfunden – alla känner ännu inte till sin andel

Kulturarvssamfunden har en central roll när det gäller att identifiera och definiera det immateriella kulturarvet. I Finland finns ett stort antal aktörer som deltar i arbetet med att värna om det levande arvet på såväl nationell, regional som lokal nivå, och alla identifierar sig ännu inte nödvändigtvis som aktörer inom branschen.

Tusentals olika medborgarorganisationer med sina lokala föreningar samt andra aktörer i civilsamhället deltar i arbetet med att utöva, trygga och göra det immateriella kulturarvet känt. Även ett omfattande nätverk av museer, arkiv, bibliotek, läroanstalter och andra institutioner sörjer för förmedlingen och dokumenteringen av kulturarvet. Även kommunerna har en viktig roll i detta arbete.

”Vi hoppas att genomförandeplanen ska inspirera aktörer till ett aktivt arbete med det levande arvet. För många aktörer kan det innebära att det immateriella kulturarvet identifieras som en del av det egna arbetet och att nya nätverk skapas för att utveckla användningen och bevarandet av det levande immateriella kulturarvet”, säger Tiina Merisalo, Museiverkets generaldirektör.

Enligt verkställighetsplanen kommer samarbetet med olika gemenskaper och organisationer att fortsätta under de kommande åren. Temana för hållbar utveckling samt kulturell mångfald är samarbetsprioriteringar. Samarbetet med aktörer och skolor som främjar barnkulturen fördjupas särskilt. Kommunernas roll i skyddandet av det immateriella kulturarvet stärks och det arbete som utförs i kommunerna får större synlighet.

10 år med i Unescos konvention

Finland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet år 2013. Museiverket ansvarar för genomförandet av konventionen i Finland. Planen som nu publicerats baserar sig på en omfattande periodrapport som lämnats till Unesco och som blev färdig 2022.

Sedan Unesco-konventionen genomfördes har begreppet immateriellt kulturarv blivit allt mer känt, och det har under de senaste åren inkluderats i bland annat motiveringen till museilagen och lagen om kommunernas kulturverksamhet. Även statsrådets principbeslut om kulturarvsstrategin för åren 2023–2030 lyfter fram det immateriella kulturarvet som en central roll.

Mer information

Leena Marsio, specialsakkunnig, tfn 029 533 6017, leena.marsio@museovirasto.fi

Verkställighetsplanen på olika språk

Se även