12 nya elementen i den nationella förteckningen över levande kulturarv

Nya hantverkstraditioner som togs med i förteckningen är ryatraditionen samt tillverkningen av Tommi-puukko. Nya elementen kopplade till naturen är romernas hästkunskaper samt muskel- och ledkorrigeringen kalevalainen jäsenkorjaus. Inom scenkonsten utnämndes nu spelande och byggande av kantelen samt jouhikannel, dövas kulturdagar, sågspelningen och dockteatern. I den nationella förteckningen finns nu även traditionen med kvällssaga, demoscenen samt Kottbys levande julkalender. I förteckningen finns sedan tidigare även mat- och speltraditioner.

Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet godkändes 2003 och Finland undertecknade konventionen 2013. Museiverket ansvarar för genomförandet av konventionen i Finland. Till Unescos konvention hör även katalogisering av det immateriella kulturarvet på såväl nationell som internationell nivå. Katalogisering är ett verktyg med vars hjälp man kan identifiera, beskriva och förmedla information om det levande kulturarvet.

Valet avspeglar traditionens fortlevnad i samfunden

Det immateriella kulturarvets områden är vida representerade i den nationella förteckningen över levande kulturarv. Det finns elementen från nästan hela Finland. Valet till Nationella förteckningen över det levande kulturarvet är ett erkännande för föreningar som bedriver verksamhet förknippad med traditionerna. Förteckningen ökar traditionernas synlighet och är samtidigt ett steg närmare erkännande på internationell nivå.

Ett viktig motiv till varför ett elementen tagits med i förteckningen har varit det immateriella kulturarvets betydelse för människan samt hur traditionen lever och anpassar sig till vardags och fest. Det finns även vida kända fenomen och en del av om livet för stora människogrupper. En del fenomen lever vidare bland en mindre skara.

”De fenomen som föreslagits till förteckningen är en viktig del av lokalsamhällen och deras levande traditioner. De förenar människorna och är en väsentlig del av identiteten. Alla traditioner som nu valts med visar att de lever vidare inom lokalsamhällena”, berättar Museiverkets specialexpert Leena Marsio.

”Det är viktigt att tänka på att registreringen i förteckningen inte innebär ett officiellt godkännande för ett sätt att göra saker på. Till exempel har olika grupper många olika slags traditioner för kantelespel och dockteater, och det finns rum för alla”, fortsätter Marsio.

Finlands förslag utgår från lokalsamhällena i sig

De europeiska länderna har olika praxis för sammanställningen av de nationella förteckningarna. Finland har fått särskilt beröm för sitt delaktiggörande förteckningsarbete. Alla förslag till de nationella förteckningarna kommer från de lokalsamhällen som upprätthåller traditionerna.

”I det här förslagssättet kan vi mycket väl se att traditionerna är så viktiga för samfunden att de själva vill lyfta fram dem och in i förteckningen. På så sätt förbinder sig även lokalsamhällena vid att upprätthålla och utveckla sin tradition i fortsättningen”, beskriver Leena Marsio.

Elementen i den nationella förteckningen måste alltid först finnas med i det levande kulturarvets wikiförteckning som innehåller många sådana traditioner som inte ännu valts med ända in i den nationella förteckningen. Vem som helst kan föreslå sitt lokalsamhälles traditioner till wikiförteckningen. Wikiförteckningen omfattar redan 175 artiklar från fler än 240 aktörer. Finlands wikiförteckning intresserar även ute i världen: webbplatsen har haft besök från över hundra länder under början av året.

”Wikiförteckningen ger synlighet och uppskattning för många av de traditioner som inte tas med i den nationella förteckningen” berättar Marsio.

Nästa ansökning till den nationella förteckningen 2021

Den nationella förteckningen över det levande kulturarvet baseras på förslag från Museiverket och expertgruppen för det immateriella kulturarvet och som valts ut bland samfundens förslag. Förslagen har även utvärderats av experter och aktörer inom olika branscher. Undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om vilka elementen som tas med i förteckningen.

Den nationella förteckningen kompletteras med jämna mellanrum och nu kompletterades den för andra gången. Ansökningstiden för de nu valda förslagen var i november–december 2019. Nästa gång man kan ansöka om införande i den nationella förteckningen är tidigast 2021.

Från den nationella förteckningen är det möjligt att senare ansöka om att bli upptagen i Unescos internationella förteckningar över det immateriella kulturarvet dit endast ett nationellt element kan föreslås per år. Finland har tidigare föreslagit bastutraditionen och fiolspel från Kaustby för Unesco. Finland deltar även i ansökan som gäller den nordiska traditionen med byggandet av klinkbyggda träbåtar.

Nya elementen i det levande kulturarvets nationella förteckning 2020

1. att spela och bygga kantele
   
2. att spela och bygga jouhikannel
3. sågspelning
4. dövas kulturdagar
   
5. ryjatraditionen
6. Tillverklingen av Tommi-puukko
   
7. dockteatern
8. godnattsagan
   
9. demoscenen
   
10. Kottbys levande julkalender
11. romernas hästkunskaper
12. kalevalainen jäsenkorjaus

Mer information:

Leena Marsio, specialexpert, Museiverket, leena.marsio@museovirasto.fi, tfn 0295 33 6017

Presentation av elementen (Museiverket)

På andra ställen på nätet:

De element som valts med i den nationella förteckningen över levande kulturarv

Wikiförteckningen över det levande kulturarvet

Information om genomförandet av Unescos konvention om det immateriella kulturarvet i Finland

Unescos internationella förteckningar över det immateriella kulturarvet (The Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity; The List of Intangible Cultural Heritage in Need of Urgent Safeguarding)

Museiverkets meddelande om Finlands förslag till Unescos internationella förteckningar över det immateriella kulturarvet

Bild: Konstuniversitet, Sibelius Akademin / Heikki Tuuli